| Källor till äldre
material |
|||||||||||||||||
| RUBRIKER
/ SNABBVAL FÖRE 1850 1850-1900 1900-1950 1950-2000 KÄLLOR
|
Historik före 1850 En annan mycket gammal uppgift föreligger från den tid Karl IX var hertig av Värmland (slutet av 1500-talet). Då anordnades flera jakter med hertigens deltagande i de östligare delarna. En tjäderlek och en orrlek i trakten av Asphyttan har av denna anledning blivit antecknade åt eftervärlden. Nästa källa som tillför nya arter till landskapslistan är P M Gyllenius dagbok. 18 juli 1664 beskrev han t ex hur en sädesärla matade en gökunge på vägen mellan Prästbol och Torp (Ö Ämtervik). Dagboken nämner även skator och trana liksom ett par oidentifierade ugglearter; gasten och ööpekullan ("en mechta stoor ugla") som troligen avser kattuggla respektive berguv.
Landskapslistan påspäddes i samma århundrade genom uppgifter som lämnades av L Kaarberg i en gradualavhandling från 1690. Den innehåller bl a ett av Sveriges äldsta (andra?) omnämnande av sothöna. Andra förekommande arter är orre, tjäder, järpe och gråhäger. Min bedömning är också att hans uppgifter om ripor och svanar med säkerhet kan identifieras som dalripa respektive sångsvan. Som oidentifierade lämnar jag Kaarbergs örnar, falkar, duvor, gäss, änder och ärlor. E Hofstens Beskrifning öfver Wermeland avslutad 1717 lämnar följande uppgifter (avsnittet författat före 1710):
Efter Linnés västgötaresa 1746 gick återfärden mot Uppsala genom Värmland. Han lyckades vid Avelsäter se två sädesärlor som matade en hökunge ("alldeles intet någon gök"). I dagboken nämns även att nattskrävan skärrade som en spånrock nära Norum vid Gapern. Ytterligare ett bidrag från Professor Linné lämnades när han senare artbestämde en nattvaka och en norrqvint som sändes till honom från Karlstadstrakten 1768. Dessa kallas numer för tallbit respektive bergfink. Den beskrivning över de naturhistoriska förhållandena som professor E Ekman omtalar 1765 blev tyvärr inte slutförd. Det är okänt om det funnits något manuskript eller koncept till produktionen vilken avbröts då den som åtagit sig författarskapet (S Ullgrund) gick bort kort därefter. Från slutet av 1700-talet omnämns också en del jaktbara arter av E Fernow i hans Värmlandsbeskrivning . Han nämner t ex både rapphöna och åkerhöna. Den senare beteckningen avser i äldre källor nästan undantagslöst ljungpipare (T Tyrberg i brev). En udda källa med flera uppgifter från Filipstadstrakten är en verskrönika från 1793-94 av A Fahlbeck. Dag för dag rimmade han om vad som hände i hans närhet. Följande vers ingår t ex som en del av beskrivningen av 31/10 1793: Denne dagen lugn och stilla Fr o m 1800-talet börjar alltfler uppgifter dyka upp, främst från jägarhåll (t ex L Lloyd, H Falk). S Nilssons Skandinavisk Fauna (1824 - 1858) innehåller en del uppgifter om förekomster i Värmland. För vanligare arter anger dock Nilsson oftast att dessa finns i hela landet, alla landskap eller t ex mellansverige och då har jag valt att inte använda uppgiften som ett värmlandsfynd trots att det ju är högst sannolikt att arterna fanns här vid denna tid. En annan syn på uppgifterna skulle tidigarelägga förstafynden för flera allmänna arter i denna hemsidas tabell. Nilssons värmländska "meddelare" till första upplagan var överjägmästaren H Falk, doktor Högberg och bruksförvaltaren Lindqvist. En av Nilssons värmländska källor i den sista upplagan var hans "lärjunge" Sven Hardin, en värmlänning som studerade bl a zoologi i Lund. Tyvärr har jag inte kunnat finna att Hardin efterlämnade något skriftligt material rörande fåglar.
En dagbok från 1821 av C A Gottlund innehåller några uppgifter om fåglar som han sköt under en upptäcktsresa i landskapet. Naturaliesamlingen vid Karlstads läroverk (med ursprung från slutet av 1700-talet) tillväxte under S Hardins föreståndarskap och den respekterade naturforskaren och biskopen C A Agardhs beskydd. Tyvärr hade då redan de äldsta delarna, t ex den Eurénska samlingen, gått förlorade genom brand och vanvård.
1850 - 1900
H W Wheelwright som tidvis vistades i våra trakter har lämnat många ornitologiska uppgifter i sina böcker mm. Bl a utgav han i Karlstad tre jämförelser mellan Sveriges och Englands fågelfaunor. Wheelwright var enligt egen utsago främst utforskare av faunan och sköt sällan annat än beläggexemplar ("exept when snipes and ducks were well in"). Liksom tidigare nämnde Lloyd var han mycket påläst och hade som samlare möjlighet att noggrant jämföra sina fynd med egna och andras exemplar. Han lämnade tydligen också en del bidrag till den naturhistoriska samlingen som höll på att byggas upp i Karlstad. Med tryckår 1880 kom sedan S W Tenows Översigt af Wermlands och Dals ryggradsdjur, som innehåller en del frekvensuppgifter liksom lokalangivelser för vissa sparsamma arter. I tre av Kungliga Vetenskapsakademiens Mitteilungen des Ornithologischen Komitees sammanfattar C R Sundström ett omfattande material som blivit insänt av ett flertal värmländska fågelskådare. Uppgifterna avser huvudsakligen 1880-talet. Även under denna period är jägarna och jakttidskrifter viktiga uppgiftslämnare. Med början på 1860-talet skapades av A Larsson en naturaliesamling även vid Läroverket i Kristinehamn och i en förteckning över denna hittas en hel del intressant stoff. Samlingen verkar i hög utsträckning bestå av lokalt insamlade fåglar och även om det inte alltid finns dokumenterade fyndplatser har jag valt att anta fåglarna som värmländska i de fall det är sannolikt att arten förekom vid Kristinehamn denna tid. En motsvarande bedömning har gjorts för fåglar som inlämnats till samlingarna vid läroverket i Karlstad, enligt årsredogörelserna därifrån.
1900 - 1950 En förteckning över H Foogdes fågelsamling som förvaras på Åsvallaskolan i Molkom påvisar förekomst av flera ganska ovanliga arter i Nyedstrakten under perioden fram 1940-talet. R Söderberg återger en hel del till honom rapporterade uppgifter från främst Kristinhamnstrakten i en bok som behandlade flyttfågelvägar över bl a Vänern. Sällskapet för Naturskydd i Kristinehamn började ge ut en återkommande tioårsbok där en hel del rapporter om fåglar ingick.
1950 - 2000 Nya informationskällor på senare tid är Värmlandssvararen och internetrapportering genom bl a Svalan. Litteratur
Lämna gärna tips om litteratur som har anknytning till landskapets äldre fågelfauna.
|