Nära gränsen
Alldeles utanför landskapsgränsen i sydost, nära Amnehärads kyrka (Gullspång) iakttogs hösten 1866 en bronsibis.  
I sydväst noterades i december 1923 en lunnefågel i Vänern utanför inloppet till Åmålsfjärden. I bägge fallen högst någon km från Värmlandsgränsen.
Ytterst nära landskapsgränsen (knappt 100 m) var också den tjockfot som rastade några timmar på en fotbollsplan i Gullspång 3.7 2001.

Ismås
Den 2:e februari 1963 iakttog fiskarna Tore och Karl Lindblad en föga skygg, helvit mås som kunde matas med fiskrens på isen söder om Rörkollran i Kristinehamns skärgård. Observationen har publicerats som ismås i Sällskapet för Naturskydd i Kristinehamns tioårssammanställning 1955-1965. Bestämningen styrks av att en ismås med samma utseende och beteende uppehöll sig bland isfiskare i södra delen av Vänern 10:e - 25:e februari då den hittades död.

Dvärgrördrom
I en artikel om svenska fynd av dvärgrördrom (FoFl 1930) omtalar Fauna och Floras redaktör E Lönnberg att en odaterad, monterad fågel med angivet ursprung Klarälven, Karlstad har sänts till Naturhistoriska Riksmuseet. Exemplarets ursprung har senare ifrågasatts och trots att fyndet är medtaget i en av "Förteckning över Sveriges Fåglar" anses det numer inte helt säkerställt (av för mig okänd orsak). I 1800-talsförteckningen över Värmlands Museums naturhistoriska samlingar ingick en dvärgrördrom utan angiven fyndort. Tilläggas kan att flera andra mellansvenska fynd gjordes under 1800-talet vilket visar att man kanske inte helt skall utesluta möjligheten att uppgiften om exemplarets ursprung var korrekt.

Större skrikörn
Skrikörnen vid Segerstad 1905 publicerades först som en ung hanne tillhörande den mindre arten. Sannolikt är det denna fågel som senare spökat när t ex Rendal (1936) anger att såväl mindre som större skrikörn noterats från Värmland (Eller finns något annat fynd??). Lars Svensson har studerat fågeln i NRMs samlingar och anser att det rör sig om en "fulvescensvariant" (ovanligt) av större skrikörn (VF 1975/1:1-36).

Örnen vid Segerstad skjuten 23/10 1905 (ur FoFl 1906):

Total längd  ??? mm               (dessutom redovisas ytterligare sju mått i artikeln)
Vingens l.   470 mm
Stjärtens l.   252 mm
Vadbenet    140 mm

Färg: Näbben från spetsen till 2/3 svart, vid roten horngrå. Vaxhud och fötter blekt gula. Hufvudet ofvan brunt med blekbruna fjäderspetsar, det hela med ljusare fjäderspetsar i nacken. Undersidan och örontrakten blekbruna. Ryggen brun med en större blekbrun droppfläck i hvarje fjäder. Öfvergumpen ljust rostbrun. Hvarje fjäder vid roten hvit och med ett mörkt band öfver midten.

Stjärtpennorna svartbruna med bleka spetsar, första hälften av spolen hvit. Öfre stjärttäckare gulhvita, de undre blekt rostbruna. Kräfvan mörkt rostbrun. Bröstet, sidorna och magen rostbruna med blekare anstrykning nedåt.

Vingpennorna mörkbruna med mer eller mindre ljusa kanter, med undantag af 8, 9, 10:de handpennorna, som äro gråbruna med ännu ljusare grå kanter. Alla vingpennorna hafva från roten mer eller mindre hvita spolar. De större vingtäckarne mörkbruna med främre hälften grågul. Dessa grågula fläckar bilda öfver vingen två ljusa tvärband. De mindre vingtäckarne mörkbruna med rostgula droppfläckar.

Skulderfjädrarna mörkbruna med stora blekbruna fläckar i spetsen. De undre vingtäckarna rostbruna med mörkare fläckar. Lår mörkbruna. Vaden mörkbrun med blekbruna fjäderspetsar, skänkelfjädrarna ljust rostbruna. Tarsen brun med blekare fjäderspetsar. Iris brun.

                                                                                                                                                             G Kihlen

Stäpphökar
Angående äldre fynd av stäpphök finns en 2K hanne från Slottsbron 1923, i samlingarna i Göteborgs Naturhistoriska Museum. Denna fågel liksom en skjuten, gammal hona från Vike, Kristinehamn 1919 är inkluderade i totalsummorna för fynd i Sverige men var länge inte beaktade av rrk Vrm. Uppgiftslämnare till det senare fyndet var konservatorn H Gillström som efter vad jag förstår hade ett gott rykte. Kanske finns fågeln monterad någonstans i Kristinehamnstrakten? (För övrigt var periden 1915-1923 bra svenska stäpphöksår).

En stäpphök som publicerats i modern tid (KOFs årsrapporter) men före införandet av det nuvarande granskningssytemet är en hanne från Risnäs i slutet av april 1966.

BEVINGADE NOTISER 1

läs om bl a
ismås, dvärgrördrom
stäpphökar
och en större skrikörn