Värmlands fåglar
Rariteter - fynddata
Förstafynd i Vrm
Antal arter per kommun
Karta - rariteter

1888 stäppflyghöna
1911 stormsvala
1912 fjällripa
1949 rosentärna
1954 stentrast
1961 nordsångare
1965 klykstj stormsvala
1970 brandkr kungsfågel
1971 tofslärka
1977 kornsparv
1977 rallhäger
1979 sydnäktergal
1981 rosenmås
1984 havssula
1985 st. skrikörn

Innehåll
Detta är några sidor om fågelobservationer som har gjorts i landskapet Värmland. Innehållet är baserat på vad som har hittats vid en grundlig (men inte komplett) genomgång av äldre litteratur. För många arter, framförallt de allmännare, råder brist på publicerad information. Därför värdesätter jag om du vill lämna kompletteringar till det redovisade materialet (till mig eller RRK). 

Presenterade uppgifter om flockstorlekar, fenologi m m ska inte ses som vedertagna "rekord". Vid jämförelser kan de dock tjäna som indikatorer på vilka observationer som är att betrakta som extrema.

Om Värmlands fåglar
Avsnittet som nås från huvudmenyn är en sammanställning av uppgifter om samtliga i landskapet anträffade arter. Den är indelad i två grupper där den första innehåller data avseende vanligare arter och där varje art presenteras på en egen sida. I den andra gruppen visas kortfattade fynddata för ovanligare gäster (< 100 fynd).

Om värmländska förstafynd
Denna lista som också nås från huvudmenyn gör inte anspråk på att vara fullständig. En av fördelarna med att lägga ut listor på en hemsida är ju att det är lätt att införa kompletteringar när nya uppgifter hittas. De angivna årtalen avser det första år som värmländsk förekomst omnämns i någon skriftlig källa. Saknas närmare kunskap om fyndomständigheter uppges istället "före källans tryckår". Omkring 70 vanligare arter är tillsvidare hopklumpade till "före 1851" vilket innebär att de förekommer i den äldsta värmländska faunan (Cederströms).

Varken i sverigelistan eller landskapslistan har geografiska namn som innehåller fåglar räknats som förstafynd. För Värmlands del finns dock ett fåtal arter som får sitt första skriftliga omnämnade på detta sätt. Det är emellertid inte ovanligt att äldre ortnamns ursprungliga betydelse är något oklar. 

Finns ännu äldre fynd? Inte många, men Tommy Tyrberg har tillhandshållit uppgifter om de subfossila fågelfynd som gjorts i landskapet. Sådana har gjorts på fem platser och visar på förekomst av bl a några skogshöns men även t ex storlom. Förteckning subfossil.
 
Om raritetstatistiken
Förteckningen över fynd av sällsynta gäster omfattar de arter som anträffats färre än 100 gånger i Värmland. Förekomst som i en källa är publicerad utan några fynddata har tagits med om det är sannolikt att den avser ett annat fynd än de för vilka fullständigare uppgifter finns.

Det äldre materialet är enligt min bedömning i huvudsak tillförlitligt. Därför anser jag att rätt metod för att utarbeta en officiell värmlandslista är att utgå från samtliga kända fynd och sedan lyfta bort de där tvivlet överväger tron på att en korrekt artbestämning gjorts. Denna utgallring återstår i viss mån att göra. Erkänt svåra arter liksom tyngre rariteter bör väl medföra en strängare bedömning medan övriga arter i stort borde kunna accepteras rakt av. Det bör också beaktas att mängden äldre material inte är stor så det gäller att ta vara på det som finns så att inte någon information går förlorad.

Jag har försökt att inte redovisa samma individ på samma lokal på mer än en rad (=ett "fynd"). Om samma individ verkar ha uppträtt på flera lokaler räknas den som ett exemplar. Några arter är mycket svåra att passa i den normala "mallen" för hur fynd ska beräknas (t ex lappmes 1994 och sillgrissla 1997). Siffrorna får därför tolkas som ett närmevärde.

 
Säsongsfördelning
De flesta rara fåglarna har upptäckts i maj och juni (knappt 40%). December - mars står tillsammans för mindre än 10%. Så här fördelas raritetsfynden om de sorteras efter deras respektive upptäcktsdatum (arter med färre än 100 fynd t o m -2001).